Drogsug
Igår gjorde jag första dagen på 12-steget. Det gick bra men jag var ångestfylld hela dagen och massor av tankar kom upp. Jag har febrilt försökt glömma mina handlingar och tankar jag hade under mitt aktiva missbruk men det är nu när man talar om missbruket som mer och mer framkommer och Flashbacks inte går att hejda. Det är förjävligt hur ett missbruk kan totalt förändra och förstöra en människas värderingar, det jag har gjort och tänkt under min aktiva tid kan jag idag inte förstå att jag faktiskt gjort. Men jag accepterar att jag har gjort det och jobbar med att förlåta mig själv. Drogsuget igår var oerhört starkt, man kan ju tänka att när man börjar prata om det och inse alla man skadat borde man bli avskräckt från det. Men så är det inte utan mitt missbruksbeteende tar över och jag vill slippa känna känslor som är jobbiga och då direkt är det som om hela jag gör allt för att komma på en anledning att ta lite, bara lite en sista gång. Men då är det den delen i mig som vill bli frisk som skriker NEJ i ren panik, "sabba inte dessa 5 månader nu". Här kan man verkligen tala om att ha en god och en ond fe vid sidan av sin axel som bägge försöker argumentera för och emot. Just nu är det den goda som har bästa argumenten :) Och så hoppas jag det förblir i alla år framöver, eller jag hoppas det rentav avtar det där för sådär orkar man nog inte leva ett helt liv, eller gör man det? Hur kommer framtiden att se ut? Jag önska någon hade svaren på hur denna resan kommer att se ut, så att jag kan vara förberedd på allt som komma skall, men det är något jag själv måste lära mig och framförallt måste jag släppa taget och kontrollen. En dag i taget! Här och nu! Ge mig SINNESRO,att ACCEPTERA det jag inte kan förändra,MOD att förändra det jag kan och FÖRSTÅND att inse skillnaden!!!